onsdag 30 december 2009

Alltså, Gott Nytt År!

Julen är över och det nya året är snart här! Ahhhhhh! Shit, 2010! Nästa år blir spännande för både BUA och för BUA Madde. BUA ska påbörja samarbeten, bland annat med Unga Rörelsehindrade. BUA ska oxå fortsätta sin jakt på hur tillgänglighet kan förbättras. BUA Madde sticker ut på praktik en hel termin. Ska bli underbart roligt. Kommer befinna mig i Fosie och arbeta som biståndshandläggare, både inom SoL (socialtjänstlagen) och LSS (lag om stöd och service för vissa funktionshindrade). Kommer att se, höra och uppleva en massa och äntligen får jag arbeta sida vid sida med andra socionomer.

Ja, för att komma till det jag egentligen skulle komma till!
BUA önskar er alla ett GOTT NYTT ÅR!

Xxx eran Madde

måndag 28 december 2009

Sex Machine

Kollade rundor och hittade denna på Ikis blogg. Så grym! Vill dela den med er!

söndag 27 december 2009

Västtrafik i farten...igen

Ja, vad ska man säga? Var ligger människans förstånd?

torsdag 24 december 2009

Merry X-mas!

Hohoho! BUA önskar alla våra kunder, assistenter, läsare, arbetare, vänner och övriga en riktigt fin och varm julafton! Må ni få det underbart ikväll! Och herr tomte kommer. Så chilla.

BUA Madde bär av till Sjöboland för att spendera sin juletid med familj och vänner. Ingen julekänsla är funnen ännu men jag tror den kommer när jag väl sitter där med skinkan i gafflen och familjen runt omkring. Jag tror verkligen det.

Jag vill önska er alla en GOD-JUL!

Många juliga kramar eran bloggare Madde

onsdag 23 december 2009

Det nalkas jul.

Jaha, då är det julafton i morgon. The big day som alla väntar på. Det är nog den första julen på väldigt länge som jag inte känner mig sugen att fira något. Kalle Anka, thats it. Det är allt jag är sugen på. Och lite glögg. Och mys med familjen. Men inget annat. Vill inte ha något annat denna jul. Vet inte vad det beror på men den där julkänslan som brukar komma varje decembermånad har inte kommit i år. Det kan bero på allt det som hänt de senaste veckorna eller så är jag inte sugen på jul helt enkelt. Jag har inte ens julpyntat i år. Införskaffade en fin julgran som dog efter en vecka. Vad säger det om mig och min julkänsla? Inte så mycket, eller hur? Dock lite stolt över mina pepparkakor igår även om det inte dirket fick mig att plocka fram julen. År 2009 är redan över lixom. Shit. Tiden har bara shhhiiiiich, flygit iväg.

År 2010 kommer dock att bli härlig på många sätt. BUA kommer sätta fart med sitt samarbete med Unga Rörelsehindrade, undersöka fler tillgänglighetsfrågor, BUAs facebook kommer att växa och jag hoppas så klart att vår kära blogg kommer göra detsamma. Det är iallafall ett sant nöje att skriva denna blogg, skriva en del struntsaker om mitt lovely liv och om viktiga aspekter som rör samhället i stort, där BUA vill vara med och påverka och möjligtvis förändra sådant som "måste" förändras. För allas skull. Jag må inte ha någon julkänsla i år men jag har BUA känslor. Det räcker långt för mig.

Jag återkommer i morgon. Och för guds skull, slit inte ut er. Lägg ner skinkan, ge upp den gröna granen, sluta klä apelsinerna i små bruna saker och strunta i att jaga den där julklappen du glömde köpa till din mormor. Jag lovar att inget händer dig, även om allt inte är sådär perfekt som du vill ha det inför jul. Ta en öl och kolla Simpson istället. Det gör dig gott. Lovar.

Xxx eran bloggare Madde

tisdag 22 december 2009

Peppakakeland

Jag och Martin har bakat pepparkakor tillsammans med Bob Marley. Även en del svorord har förekommit. Princess var med på ett hörn oxå. Snacka om julkänsla.

Avatar

BUA Madde blev bjuden på "nattabio" igår av Helena. Tack!
Ni måste se filmen! Det är ett måste att köpa den på dvd! Men ska ni se 3d på bio så undvik att sitta längst fram, det var drygt för ögonen att sitta så nära. Som tur var så blev det bättre när ögonen vant sig. Man fick dessutom super snygga brillor oxå när det är 3d, sexy! Men se filmen, ett äventyr för sig och garanterat ett äventyr ni inte har sett på film innan.

måndag 21 december 2009

Jag VS snö

BUA Madde ska försöka ta sig ut idag, till affären. Kylen börjar bli tom och magen skriker. Toapapper behövs oxå och det är ju lixom ett måste att ha hemma förutom bränsle till hjärna och mage. Det är först på natten som dem kommer med salt och traktor (härliga traktor) här utanför. Jag fick min bil närmre lägenheten iallafall, den står precis utanför nu. Ringde och klagade och ifrågasatte varför "jobbegubbarna" kan stå där men inte jag som verkligen behöver ha bilen nära när snön faller som galnast. Efter 1 timme stod Roffe utanför min dörr med tillstånd att stå där. Tror jag ska ringa och klaga lite till idag på sättet dem röjer undan snön. Slår dem rekordet på 1 timme?!

Önska mig lycka till där ute.

Xxxx eran Madde

söndag 20 december 2009

Jag sätter punkt.

Skön, Skönt, Sköna.
Ny vecka i morgon, nya tag. Julvecka dessutom.
Med snö (jag är inte lycklig över det som ni vet)!
Dröm vackert alla.
Underbar låt och text till er innan ni somnar. Filmen är underbar oxå.

lördag 19 december 2009

Fast

Jag känner mig fast. Väldigt fast. Snö överallt och jag kan inte göra det jag vill. Min frihet känns tom och borta. Snö kan ställa till det. Ville så gärna till familjen idag. Idag. Inte i morgon eller nästa vecka, just idag! Och självklart kommer det ännu mer snö fallandes. Ni som har ben att gå med får inte klaga idag. Då blir jag ännu mer förbannad. Er gamla volvo eller ford kanske inte startar men ni har iallafall era ben. Ni kan komma fram till en simpel lösning som att ta en tråkig fullpackad buss. Ni kan hoppa er fram i varma sköna raggisar och stövlar. Jag hade oxå kunnat ha sköna varma raggisar och stövlar men jag hade stått på röven efter en meter där ute. Fan. Jag tycker synd om mig själv idag. Behöver nya skor. Återigen så spottar jag på snön.

torsdag 17 december 2009

Position - Malmö AirPort

Nu står BUA Madde på Sturup för att hämta hem bästisen Jonna. Men ingen Jonna än så länge. Vägarna är äckligt hala och jag fryser om gumpen. Hatar snö. Jag förpestar snö. Förlöjligar gärna snö. Ger snö a bad name. Snö är skit. Hör jag en del irritationskänslor? Jaa. Jag förbannar snö. Tvi!

tisdag 15 december 2009

Prioritering?

Bloggaren har fan i mig gått och blivit sjuker åter igen. Jag måste skärpa mig. Prioritera hälsan. Finns det någon kurs för sådant, för att lixom underlätta för en själv? Eller jag kanske behöver mamma hos mig så hon kan dra mig i örat och lära mig veta hut. Mammor är bra på sådant. Innerst inne älskar jag mamma just för det, även om det är för "mammigt" för min smak.

Efter skön värme i bilen är det dags att stoppa papper i näsan och krypa ner under täcket. Inte för att sova, det jag älskar näst, näst bäst här i världen. Jag måste läsa den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (jag vet, begreppet handikapp är fortfarandet inte ändrat). Älskade område men självdisciplinen kunde varit bättre. Känns som jag redan tagit semester, ett halvår för tidigt.

När jag gör det jag älskar näst, näst bäst här i världen brukar denna låt spelas i mina öron. Som en vaggvisa. Texten är fin oxå. Underbar.



Mys, nys, fnys på er.
Xxx eran bloggare Madde

måndag 14 december 2009

Kära blogg...

BUA har haft full rulle i veckan som varit. Inspektionen på Ikea väckte många röster och tankar.
Snabbt var Kvällsposten på BUAbloggen och nappa på vårt inlägg. Artiklen i Kvällsposten tyckte jag dock var lite överdriven, men tidningar är väl ute efter drama och endast drama. Artiklen spökmåla Ikea i Malmö en aning, det fanns oxå mycket positivt när det rör tillgängligheten på Ikea. Åter igen, det får vi fan inte glömma bort. Man vill gärna se det negativa hela tiden, sånt stör jag mig på. Jag blev oxå hela två år yngre i artiklen, härligt. Kände mig ung igen för ett kort ögonblick.

BUA kommer dessutom att besöka Ikea igen "efter en tid" för att se vad som åtgärdas med tillgängligheten. Tack åter igen till Ikea för att vi fick komma och lyfta fram våra synpunkter.

BUA har oxå träffat på Rasmus från Unga Rörelsehindrade. Som jag nämnt tidigare så har BUA och Unga Rörelsehindrade påbörjat ett samarbete tillsammans, ett mycket trevligt sådant för den delen. Ni kommer bland annat se oss tillsammans i något fullpackat varuhus, någonstans i Malmö. Mer info om detta kommer när det närmar sig! Glöm inte att kolla in Rasmus blogg, ni finner den i menyn till höger.

BUA Madde är hemma idag från plugget. Lördagen blev vild. Söndagen blev något mildare om man säger så. Helgen har varit underbar, det fattades dock något vid min sida. Något skönt.

Dags för te?
Ja tack.

Xxx eran bloggare Madde

onsdag 9 december 2009

”Ikea, en familjevänlig miljö” – men hur vänlig är tillgängligheten?

Ikea står för mycket, för många olika personer. Ikea, Sveriges stolthet. Ikea, Sveriges prick över ”i:et”. Ikea, Sveriges gul och blå. Ikea är utan tvekan en familjevänlig miljö, en billig och sund plats för fattiga studenter som söker inredning för rimliga summor, en inspirationskälla för ungdomen som ska flytta hemifrån, en plats som öppnar upp möjligheter för ditt hem. Ikea ska också vara en plats som ska passa för både dig och mig då det utan tvekan är en allmän plats för alla. Ikeas varuhus finns överallt i Sverige och i söder, i sköna Malmö, har nu Ikea öppnats upp på en ny plats – dubbelt så stort.

BUA vill ta reda på hur tillgängligheten i detta blå och gula gigantiska varuhus ter sig. Är Ikea i Malmö vänligt i tillgänglighet för personer med olika slags funktionsnedsättningar? Det är åter igen dags för BUA att ta på sig sina ”tillgänglighetsglasögon” och inspektera det nya Ikea i Malmö. BUA var inte ensam med att titta på tillgängligheten utan vi bjöd även in olika representanter från olika föreningar för att få en så bred syn som möjligt på tillgängligheten. Med på turen hade vi, Laila Johansson från DHR, Gunnel Nielsen från RTP och Kristjan Gislason från NHR. Ikeas representant visade oss med glädje runt i varuhuset och antecknade aktivt ner de synpunkter vi fick fram. BUA vill också poängtera att vi inte kom till Ikea för att tracka ner och endast se det negativa, den positiva tillgängligheten är minst lika viktig.

Tillgängligheten på Ikea (några utvalda viktiga aspekter):

Parkeringsplatser finns det gott om på Ikea i Malmö. Jag hade nog ett tiotal platser att välja mellan, både utomhus och i parkeringshuset. Ett stort plus om man tänker på de få platser som fanns på gamla Ikea. Utanför är det asfalt och plattor som är snyggt lagt så man inte riskerar att fastna med rullstol eller annat hjälpmedel.

Entrén hade stor och rymlig karuselldörrar när man ska gå eller köra in till varuhuset med rullstol. Vill man inte gå genom karuselldörren finns det en vanlig dörr med automatisk dörröppnare precis bredvid. Vi påpekade om att ramper är ett måste då det fanns trösklar vid dessa dörrar. Ett, tu, tre så kan du stå på näsan om du inte har möjlighet att lyfta på din rullstol för att komma över. Vid entrén fanns också ett stort plus. Det finns tillgång till speciella vagnar som är för rullstol. Tyvärr passar dessa vagnar inte alla rullstolar, ingen stol är den andre sig lik – vilket är en självklarhet egentligen. Men idén och möjligheten att det finns är toppen. Det finns också rullstolar att låna.

Hissarna är stora och rymliga. Får plats med i alla fall max sex rullstolar på en gång om man så vill. Hissen har en härlig kvinnlig röst som talar om på vilken våning du landar på. Knapparna är stora och tydliga. Dock finns det ingen blindskrift på knapparna, vilket är ett stort problem för synskadade personer. Av någon anledning har man också satt stora stolpar utanför hissarna (vilket gör att man har svårt att nå hissknappen) för att minska påkörning med vagnar på väggarna. På andra vången var stolparna något lägre (se bild nedan) vilket var mycket bättre för tillgängligheten om man ska ha tillgång till hissknappen.

Toaletterna fanns det två stycken som är anpassade för rullstol/skötrum, en nere vid entrén och en uppe vid restaurangen. Även dessa var stora och bra. Inga tunga dörrar eller några sådana konstigheter. Antalet tillgängliga toaletter är dock något negativt. Det kunde i alla fall ha funnits fyra stycken så man slapp kön utanför, det är trots allt allmänna toaletter vilket innebär att alla går på de anpassade toaletterna också. Något vi glömde undersöka var om det fanns lampa på toaletterna som blinkar när brandlarmen utlöses, detta är en viktig säkerhet för döva personer. Något BUA får undersöka igen.

Restaurangen / caféet på andra våningen har bord och stolar i alla höjder. Det finns tillgång till brickvagn. För att ställa sig i kö ska man gå igenom en labyrint, en smal labyrint som man inte kommer igenom om man har en bred rullstol. Att komma in med elrullstol är nästintill omöjligt. Ett annat men, och detta är ett stort men, det rör dryckmaskinerna. Sitter man i rullstol finns det ingen tillgång att ta dricka. Drickmaskinerna sitter alldeles för långt in. Det var omöjligt för mig som är väldigt rörlig av mig att nå fram till drickan, hur ska det då går för de som inte är det? Man får gå till Ikea med vattenflaska? Eller gå in och ta mugg och vatten på toaletten istället? En annan viktig aspekt att påpeka är också att det blir svårt att ställa undan sin bricka efter man ätit. Dit brickorna ska ställas har en ”inhägnad” som är omöjlig för många att komma igenom.

Informationen var hyfsad. I alla fall för oss som har ögon att se med eller som kan läsa. Blindskrift i hiss saknas, lika så på orienteringstavlan för att hitta i varuhuset. Skyltarna i övrigt var bra och tydliga för människor med intellektuell funktionsnedsättning.

Säkerheten är så klart väldigt viktigt på ett så stort varuhus som Ikea där tusentals människor kommer varje dag. Skyltar var tydliga i tak och på väggar. Även nödutgångarna var stora och breda. Larmet tjöt när vi var på plats, det gjorde vi så klart avsiktligt för att undersöka på rätt sätt. Dörren gick inte att få upp först trots med lite våld. Ikeas representant ringde självklart på direkten för att kolla upp problemet och få detta tillrättavisat. Där fanns en skarp tröskel ut vilket hade fått vem som helst att ramla när paniken tar över. Väl ute fanns det galler där länkhjulen (de små hjulen på rullstolar) lätt fastnar. Detta medför så klart även en risk om man ramlar från sin stol och riskerar att stoppa folkmassan bakom sig. Om man sitter i rullstol, ska man vänta att gå ut till sist för att inte riskera att detta händer vid uttryckning? Viljan att inte vara i vägen för att man sitter i rullstol?

En mycket viktig synpunkt som BUA specifikt vill lyfta fram är lekrummet på Ikea. Föräldrar kan lämna sina barn till lekrummet för att i lugn och ro gå runt i varuhuset samtidigt som barnen får en chans att leka av sig i det färgglada äventyrsrummet. Att lämna ”över” sitt barn måste kännas tryggt med barnvänlig miljö och erfaren personal. Föräldrar till barn med någon sorts av funktionsnedsättning kanske också vill gå i lugn och ro och låta sitt barn leka av sig i detta barnrum. Enligt vår inspektion skulle detta bli svårt. Det fanns ingen tillgänglighet för barn som sitter i rullstol. Lång trappa upp till myshörnan, pysselbord som saknar möjlighet för barn med rullstol att använda och trappor upp till äventyrslandet där allt det roliga händer. Man hade lätt kunnat bygga en ramp istället i samma gröna sköna material som ska efterlikna sommarens härliga gräs. Är inte en bra ramp dessutom mer barnvänlig än en farlig trappa? Toaletterna var inte tillgängliga. En liten treåring med liten barnrullstol hade dock kommit in, men det är ju just för att barnet inte är äldre och rullstolen större. Detta var en mycket tråkig punkt att ta upp då barn med funktionsnedsättningar redan i högsta grad är utanför på olika arenor. Och det är just tillgängligheten som sätter dessa spärrar och hinder för barn. Lek, stoj, kompisar och fantasi är en viktig del för alla barn under sin utvecklingsprocess. Jätte tråkigt att se denna bild av Ikea då, ”Ikea har en familjevänlig miljö”. Alla familjer kan omöjligt vara inräknade i detta måtto och specifikt familjer där barn med funktionsnedsättning finns.

När tillgängligheten är bristfällig, skapas också utanförskap och känsla av att man inte är välkommen. Man blir inte en av ”dem”, majoriteten. Ens självständighet kränks. Vi hoppas att Ikea i Malmö tar en del av våra synpunkter på allvar och ändrar det som verkligen behövs ändras rörande tillgängligheten. Mitt i alltihopa får vi inte heller glömma bort att Ikea är bra på många olika sätt, både miljömässigt och trevnadsmässigt.

BUA tackar Ikea för rundturen och diskussionerna. BUA tackar också Laila, Gunnel och Kristjan som följde med. Det var ett mycket givande besök!

Skribent: Madde, BUA

Svar från Ikea i Malmö:
Först och främst vill vi på IKEA i Malmö tacka för all den input vi har fått kring hur vi kan bli mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Vi strävar ständigt efter att bli bättre och tillgängligheten är viktig för oss.

Vi kommer nu att titta på alla de synpunkter som framkom under vårt möte med Barn- och ungdomsassistans. Några av de åtgärder ni har förslagit har vi redan åtgärdat och några kräver lite mer komplicerade så dem behöver vi titta på hur vi ska kunna lösa på bästa sätt.

I entrén har vi beställt höjning av underlaget alternativt ramper för att undvika att höjdskillnaden ställer till problem för rullstolsburna.

Kundvagnarna avsedda för rullstol skall ses över för att se om vi kan få dem att fungera med fler olika modeller av rullstol.

Nödutgången är åtgärdad och vi kommer att se över de riktlinjer och rutiner som finns kring nödutgångar (golv och trösklar).

Utöver de vidtagna åtgärderna så kommer vi att ta ett helhetsgrepp kring tillgängligheten i restaurangen och lekrummet SMÅLAND.

Vi har inte upplevt någon köbildning till handicaptoaletterna och vidtar därför ingen åtgärd. Vi hoppas att det ska fungera bra med de befintliga toaletterna. Skulle situationen förändras och köerna bli ohållbara så tar vi upp det för ny diskussion.

Vi fick mycket bra synpunkter och vi kommer att ta dessa vidare med de underentreprenörer som har planerat vårt varuhus för att få en större insyn i hur varuhuset är planerat samt hur vi kan bli bättre. Alla synpunkter kommer även att lämnas vidare att ta i beaktande inför nya varuhusbyggen där Helsingborg står näst på tur.

Stort tack för ert bidrag!
Med vänlig hälsning
Tobias Bogefors
Kundrelationschef
IKEA Malmö
www.ikea.se/malmo

söndag 6 december 2009

Älskade söndag

Julbord är gott. Tyvärr var det för mörkt att ta kort med iphonen på plats. Blev någon bra bild på min halvuppätna mat framför mig på tallriken, men thats it. Så jag kan väl lika bra sätta in någon annan trevlig bild. Men tack till Vår Omtanke för den goda maten och julklappen.

Söndag. Blir mys idag. Brothers och sisters på tv. Älskade serie. Därför är oxå söndag myssöndag, tack vare en fin serie. I morgon börjar en ny delkurs så veckan blir full med föreläsningar och samarbete med härliga klassvänner. I morgon ska BUA dessutom till det nya Ikea här i Malmö. Vi ska plocka fram våra tillgänglighetsglasögon åter igen. Jag har hört både ris och ros när det gäller tillgänglighet på ikea så ska bli kul att se vad dom visar oss. Hur det går, kommer ni att få veta senare under veckan här på bloggen och via facebook. Då lovar jag att även bilder kommer, lovar ljusa bilder denna gång!

Ni får ha en underbar söndag. Njut.

Xxx eran bloggare Madde

fredag 4 december 2009

Juleskinka - Japp japp!

Nu bär det av till ett smaskigt, smarigt, gotti gott gott, mums, mumsiiigt, härligt julbord tillsammans med BUA gänget och några till. Julskinka med senap - ja visst!
Bilder om kvällens härligheter kommer under helgen.

Till er som har tagit på er mjukisbrallor:
"Nu är det fredagsmys, hoppas inte föräldrarna stör, ja nu är det fredagsmys, så om det är det sista jag gör. Nu är det slut på veckan, det är dags för fredagsmyssss!"

Fin helg till er alla.

Xxx - eran bloggare Madde

torsdag 3 december 2009

Älskade djur

Uffe på kontoret ville få en att skratta lite idag och så fick jag oxå tillfälle att lämna plugget lite. Djur, kan precis som Uffe, få en att skratta!

onsdag 2 december 2009

Over and Out

Hemtentan är klar. Lite finslipning i morgon sen lämnar jag den ifrån mig. Låter den lämna mitt bord, över till en annans.

På fredag är det dags för årets första julbord för min och BUA:s del. Juleskinka, köttebullar, julmust, glögg och lite pepparkakor på det hela. Ska bli underbart gott. Tyvärr kör jag så den där "jäklen under bordet" får jag hoppa. Min kära familj kommer inom en sväng på fredag oxå. Längtar så efter dom. Det blir hamnen och fika om vädret tillåter. Kommer nog oxå bli en del pratande om de senaste veckornas känslor, tankar och händelser.

Min baby - alias Princess har oxå blivit hela 5 år i veckan! Stora flickan. Hon fattar dock aldrig när hon fyller år, hon får nog bara för sig att matte är på ett toppenhumör och därför extra go mot henne.

En skön låt jag aldrig tröttnar på. Älskat den sen jag var liten tös och gör fortfarande. Videon är en av de bästa jag sett. Enjoy.

måndag 30 november 2009

.Novembers förebild.

November månad är snart slut och juletid nalkas bakom husknuten. Men innan vi går över till julstök och snöbollskrig har BUA en november förebild till er. Josefin Abrahamsson är för mig en stark kvinna. Jag gillar att lyssna på hennes idéer, åsikter och vilda fantasi. Det verkar alltid komma något vettigt av det Josefin pratar om. Hon berör mig på många olika sätt. Josefin sätter upp mål framför sig, vilket är min stora tro när det gäller livet i sig. Utan mål är det svårt att blicka framåt. Josefin är grym på pingis också. Hon är en familjemänniska som bryr sig om sina nära och kära. Josefin är mycket för mig, mycket för andra tjejer och människor. Just därför, är Josefin Abrahamsson BUA:s november förebild.

Namn: Josefin Abrahamsson, kallas Jossan eller Joss
Ålder: Underbara 30 år
Bor: Kommer från Limmared från början, bor vanligtvis i Malmö, men under några månader till läser jag och bor i Vessigebro.
Sysselsättning: Pluggar Idrottsledarskap och Hälsa

Du spelar pingis, berätta lite om detta.
- Pingisen började hemma i källaren när jag var väldigt liten. Min pappa spelade så det blev naturligt. Jag höll som barn även på med fotboll, tennis och hockey, men valde pingisen när jag var runt 13 år. Det var roligast helt enkelt.

Hur ofta tränar du?
- Just nu är jag skadad och tränar i stort sett bara sjukgymnastik, rehab. Normalt under säsong tränar jag 4-5 pingispass, 1-2 mental träning, samt 1-2 styrkepass i veckan.

Hur ofta tävlar du?
- Har varit tvungen att lämna återbud till samtliga tävlingar denna säsong. Hoppas att kunna komma igång bra till nästa och då kan det väl bli 3-4 internationella tävlingar, 4 seriesammandrag och 3-4 nationella tävlingar. Detta under våren.

Bästa tävlingsminne?
- Oj! Det är en jättesvår fråga, finns så otroligt många bra minnen. Paralympics i Kina hör naturligtvis till ett av de största. En sån upplevelse är något man alltid kommer att ha med sej. Det är så mycket runt omkring själva pingisen i en sådan tävling. Rent pingismässigt måste jag nog ändå säga VM -06. Precis allt stämde under den tävlingen, jag njöt av varenda sekund. En helt underbar känsla. Och att komma därifrån med två guld var inte helt fel :)

Tror du att det är extra viktigt för barn och unga med funktionsnedsättning att utöva någon slags idrott?
- Jag tycker att det är väldigt viktigt med motion för personer med någon form av funktionsnedsättning. Av egen erfarenhet vet jag att man på habiliteringen, får träna mycket som man är dålig på när man har en rörelsenedsättning. Man fokuserar på att det dåliga ska bli bättre. Detta är såklart bra, men man behöver träning i andra former också. Att ständigt öva saker man inte är bra på kan lätt leda till att självkänslan får sej en törn. Man kan genom någon idrott träna upp samma färdigheter, men på ett roligare sätt. Man kan bli duktig på något på köpet!! Det tror jag är jätteviktigt. En kombination av sjukgymnastik och motion i någon förening är nog det allra bästa. Jag vill även här trycka mycket på den gemenskap som man får uppleva inom idrotten.

Råd och tips till barn och unga med funktionsnedsättning som vill nå Paralympics?
- Ja, det som gäller är egentligen bara hård träning. Att inte ge upp även om det känns tungt vissa stunder. Men det viktigaste är ändå att ha kul när man utövar sin idrott, det är då de fina resultaten kommer.

Hur ser du på din framtid? Var tror du att du befinner dig i livet om fem år?
- Om jag ska vara ärlig så vet jag inte..kanske är jag idrottslärare..jag vill nog i alla fall jobba med barn..och med idrott..troligtvis har jag taggat ner pingisen lite, men jag spelar nog fortfarande på någon nivå…önskar att jag har en fin lägenhet i centrala Malmö att bo i :)

Tror du att det är viktigt för barn och unga med funktionsnedsättning att ha förebilder?
- Självklart!! Det är viktigt för alla människor att ha förebilder!!

Har du någon förebild?
- Jag har haft två stora förebilder inom pingisen och det är Jörgen Persson och min pappa. Det betyder väldigt mycket att ha någon att se upp till inom den egna idrotten, man kollar in hur de spelar och hur de agerar utanför hagen. Både min mamma och pappa har stöttat mej enormt mycket i såväl pingisen som i livet i övrigt. Tyvärr finns pappa inte kvar hos oss längre men jag ser upp till det han gjort och det mamma gjort och gör, ofantligt mycket.

Hur känns det att vara BUA: s november förebild?
- Känns grymt såklart!! Det är en stor ära!! Glad :)

BUA tackar Jossan för att du ställt upp på vår lilla intervju!

Xxx eran bloggare Madde

söndag 29 november 2009

"Hon får skylla sig själv ju"

Helgen har varit mysig. Öldrickande, maffig hamburgare på Tusen2, träffat Jossan (min förebild), tagit någon öl till med väldigt fina människor. Helgen har oxå bestått av hemtenta, hemtenta, hemtenta. Ny vecka i morgon - nya tag.

Fin låt till er.

fredag 27 november 2009

Funktionshinder hos människan eller samhället?

Vad kan man säga om tillgängligheten i Malmö Stad? Hmm..ja. Inte så mycket positivt men dock finns det en del framsteg. Ramper börjar synas allt mer, trösklarna är avhuggna, dörröppnare, tydliga skyltar, trevligt bemötande. Men...

Visst finns det hinder. Inte ett, två eller några, utan det är på tal om ständiga hinder. Hinder som ständigt sätter spärrar för individer som har någon form av funktionsnedsättning.
Trappor in till café, affärer etc - ska man sitta utanför och ta sin beställning?
Höga diskar, höga bord, höga stolar - man är redan kort när man sitter i rulle. Räcker det inte då med att man ständigt har någon annans människas gump ständigt upptryckt i huvudet varje dag? Ska man ha möbler upptryckta oxå?
Hiss saknas - ska man då vara beroende av någon annan? Kanske en stor stark karl som vi kan plocka fram vid behov, om vi skulle behöva bäras?
Och inte på tal om kullersten - postiva med kullersten är att man kan få en billig fylla en fredagskväll. Kullersten är inte snyggt heller för den delen. Varför envisas med att ha kullersten på allmäna platser? Ge upp det där.
Dötråkiga attityder från omgivningen - ser ni min stol i första hand, ser ni mig som kvinna i andra och som människa i tredje?
Detta är så klart bara en bråkdel av vad Malmö kan erbjuda när det gäller icke tillgänglighet.
Men skulle jag rabbla upp allt här...då skulle jag behöva ta tjänstledigt från livet i cirka två år.
Malmö är i högsta grad funktionshindrande!

torsdag 26 november 2009

Renovering!

Ja, som ni märker har det skett en liten renovering med BUA bloggen. Meg, min kära kollega, kommer nu aktivt finnas på BUA:s facebook sida! Jajamänsan. En uppdatering av facebook kommer att ske i helgen som kommer. Megs kontaktuppgifter finner ni självklart fortfarande här på vår blogg om ni känner för att trakasera henne lite. Och hon kommer självklart att titta inom för att skriva då och då till er här på bloggen!

Så under veckan kommer penslen, målarhinken och fantasin vara i fokus för BUA:s blogg och facebook sida. Så, ha tålamod med våran renovering!

Xxx eran bloggare Madde

onsdag 25 november 2009

"Ren diskriminering" - ny granskning dömer ut digitala skolplattformar

De digitala utbildningsplattformarna på svenska skolor har så stora brister att de utestänger elever med funktionsnedsättningar.
- Ren diskriminering. Elever som använder datorhjälpmedel riskerar att bli uteslutna ur lärmiljön, skriver SPSM i rapport som publiceras i dagarna.

Det handlar om webbsidor där lärare, elever och föräldrar kan kommunicera och få tillgång till dokument, planering, övningar etcetera. Marknaden domineras av 12 olika utbildningsplattformar. Samtliga får underkänt ifråga om teknisk tillgänglighet i den granskning som Skolpedagogiska Skolmyndigheten, SPSM, låtit genomföra.

Alla plattformarna behöver göras om, mer eller mindre, för att alla elever ska ha möjlighet att använda dem.Sex av de undersökta plattformarna har ”utvecklingsmöjligheter”, konstaterar SPSM i sin rapport.Fyra av dem har ”stora tillgänglighetsproblem” och två har ”mycket stora” problem. SPSM betonar att plattformarna är en del av lärmiljön på skolorna.
- Det är av yttersta vikt att hela lärmiljön, inte bara den fysiska, är utformad så att utbildningen blir likvärdig för alla elever. Resultatet är nedslående, inte i någon plattform kunde man komma åt funktionerna full ut. En elev kan stängas ute helt eller delvis, vilket kan betecknas som ren diskriminering, skriver SPMS i rapporten.

Enligt SPSM har leverantörerna inte tillräcklig kunskap för att skapa tillgängliga digitala plattformar. Leverantörerna är helt enkelt inte medvetna om hur människor med funktionsnedsättningar arbetar med datorer. Det är inte bara leverantörerna som får kritik i granskningen.
- Det är viktigt att kommuner och andra utbildningsanordnare ställer krav på produkterna och prioriterar tillgänglighetsfrågorna i upphandlingen, skriver SPSM, som även betonar vikten av lärare och administratörer lär sig hantera produkterna.

Det är Funka Nu AB som utfört granskningen på uppdrag av SPSM. Lösningarna har testats utifrån olika riktlinjer för tillgänglighet, som den internationella WCAG och den svenska”24-timmarswebben”. Användartester har utförts av användare med hjälpmedel som talsyntes, punktdisplay och joystick.

Artikel ur, Föräldra Kraft
24/11 2009

Xxx Madde

Intressant men aningen svårt


Hej hej


Här sitter man och pluggar för fulla muggar inför sitt grupparbete som ska vara inne imorgon, sen imorgon har man 1 vecka på sig med sin egna hemtenta. Kan det bli roligare eller?!
För er som inte vet så läser jag en kurs inom organisation och ledarskap. Så i januari nästa år kommer jag att vara expert på hur organisationer ska fungera med olika typer av modeller och annat som ska underlätta för alla organisationer där ute i världen....


Väldigt intressant faktiskt men svårt, men så är det väl med allt här i livet? :)
//Meggi

måndag 23 november 2009

Oxen

Socionomen har en ny tenta på gång. Denna gång är det dock hemtenta så pressen är inte lika stor som den var för fyra veckor sedan. Men dock, pressen finns. Är man då inte heller helt 100 i huvudet för tillfället så är det inte alls kul att sitta med hemtenta. Men ack, tur jag har min morfars envishet inom mig. Jag tror dessutom att jag har en tendens att hamna i en smått svacka när det är höst. Grått, kallt, svart och blött ute. Jag saknar solen och värmen.

Min rulle börjar paja för mig. Dags att ringa och störa kommunen och begära en ny kanske? Sjöbokommun är rätt snabba på sådant, ska bli kul och se hur Malmö tar tag i saker. Än så länge fattas jag mina länkhjul, är nog 2 månader sen jag påpekade det. Det gäller alltså att ha ork för att orka bråka med kommunnissar. Det är inte alltid man har det. Jag är inte alltid stark .

Nya tag i morgon för Madde. Envis, ja visst!

Xxxx eran Madde

lördag 21 november 2009

Sun...shine.

Solen kom som beställt denna lördag. Mys i Västra Hamnen med trevligt sällskap. Låt hoppas att solen kommer till varma Malmö i morgon också.

Xxx eran Madde

fredag 20 november 2009

Ängelns röst

Det har varit en känslomässig vecka för Madde. Men nu känns det lite bättre och man är nog på "benen" snart igen...Så jag ber om uräskt för att bloggen varit under tystnad några dagar.

Fredagen är här. Ikväll blir det bio för BUA Madde. Det blir inte Twilight som har premiär ikväll, utan det får bli filmen 2012. Verkar grym...men jag är skeptisk.

Avslutningsvis,
En låt från mig till er. Kurt Nilsen, killen som sjunger sist av alla. Hans röst. Jag vill tro att det är så änglars röster låter där uppe i det blå.

måndag 16 november 2009

Tillfälligt avbrott

Just nu är Madde inte riktigt hemma i tankarna. Är lite smått frånvarande för tillfället. Så ursäkta det tillfälliga avbrottet.

lördag 14 november 2009

För dig som tåler träsmak där bak!

Sittande Vollyboll, ja vad är det? Jag och Meg har idag varit i Lund för att kolla in just sittande vollyboll. Det såg riktigt roligt ut, barnen gillade det men även de vuxna! Det gäller dock att man tåler träsmaken i gumpen för man sitter på golvet, på gumpen, under en längre stund. Annars så funkar sittande vollyboll precis som vanlig vollyboll, nätet är dock något lägre. Jag hade föredragit sittande i rulle, då hade det nog blivit mer fart och man kan dessutom sitta länge utan att gumpa-lala tar stryck.

Kultur och Fritidsförvaltningen i Lund med sitt projekt Alla möter Alla kommer att lira sittande vollyboll varje lördag nu framöver på Fäladsgården i Lund. Sittande vollyboll är till för alla, oavsett funktionsförmåga! Så det är alltså en integrerad idrott och det ser man alltid som ett stort plus!

För mer info gå in på http://www.lund.se/ eller kontakta projektledare Helen Andersson på helen.andersson2@lund.se

Nu ska jag och Meg snart ut i stan. Det blir lite (eller mycket) vin, mat, dans och härligt sällskap!
Ha en lovey lördagsnatt och en lugn "dagen efter" söndag!

Xxxx eran festis Maddis

fredag 13 november 2009

Assistans blir het valfråga!

Socialdemokraterna backar från LSS-kommitténs förslag om försämrad assistans för de som inte uppnår 20 timmars grundläggande behov per vecka.

- Vi hade inte satt oss in i konsekvenserna tillräckligt bra när vi la fram utredningen. Nu har vi tagit intryck av remissinstansernas kritik, säger Lars U Granberg, socialdemokraternas talesman i handikappolitiken.

Därmed är det upplagt för politisk strid om framtidens assistans och andra insatser enligt LSS, lagen om stöd och service till personer med funktionsnedsättningar.

Det har gått mer än ett år sedan LSS-kommittén presenterade sitt förslag om miljardbesparingar på personlig assistans och införandet av en ny insats, ”personlig service med boendestöd”. Kommittén vill slopa assistansen för de som inte uppnår 20 timmars grundläggande behov per vecka, dessa personer ska istället få hjälp av kommunen med en mer hemtjänstliknande tjänst kallad ”personlig service med boendestöd”.

Remissbehandlingen av LSS-kommitténs utredning är sedan länge avslutad, men regeringen har fortfarande inte lagt något förslag. Osäkerheten kring framtidens regler för bland annat assistans är alltså stor - och ingen tycks veta när dimmolnen kan skingras.
- Jag tror att regeringen efter årsskiftet kommer med ett förslag som omfattar delar av LSS-kommittens utredning, säger Lars U Granberg.

Vore det kanske bättre om utredningen ”lades i skrivbordslådan” och glömdes bort, som så många andra?
- Nej, det är bättre att vi får fram beslut. Utredningen innehåller så mycket mer än frågan om assistans. Riksdagens måste sätta ned foten och tala om vad vi tycker ifråga om huvudmannaskap och annat. Annars får vi en väldigt varierande kvalitet på LSS-insatserna.

När LSS-kommitten la fram sitt betänkande var det enighet om förslagen till förändringar. Du satt själv med i kommittén, varför har du ändrat uppfattning?
- Vi har fått så stark kritik från remissinstanserna när det gäller 20-timmarströskeln och den nya insatser personlig service att vi nu måste vara ytterst tveksamma. Om förslagen genomförs förändrar det hela inriktningen på LSS-reformen.
- Om regeringen kommer med ett förslag med 20-timmarsgräns och nya insatsen personlig service kommer jag att jobba för att socialdemokraterna kommer att motsätta sig det. Men än så länge finns inget förslag från regeringen.

Varför var ni så eniga om detta i utredningen?
- Jag stod bakom utredningens förslag av två anledningar. För det första är det en styrka att ha en bred enighet om LSS som är en så viktig reform. För det andra hade vi inte tid att sätta oss in i konsekvenserna och gå på djupet. Det är därför det är så viktigt att vi tar intryck av de kunskaper som vi får från remissinstanserna.

Tycker du att det är bra att det blir strid om frågorna nu?
- Det är hälsosamt för handikappolitiken att det blir debatt. Det har varit väldigt mycket konsensustänk och för lite diskussion om frågor som rör funktionsnedsättningar.

Artikel från Föräldrar Kraft, skriven av Valter Bengtsson

Xxx Maddis

onsdag 11 november 2009

Han tjänade miljoner på assistansersättning!

Skatteverket upptaxerar drygt 90 personer, varav 15 bor i Kronobergs län, som är anställda av Charkas Assistans AB i Halmstad. De anställda är nästan uteslutande anhöriga till funktionshindrade barn där företaget är med och delar på assistansersättningen från Försäkringskassan.

- Den absoluta majoriteten av de upptaxera de är föräldrar till assistansberättigade men det finns även en del syskon och barn, säger handläggare Gunilla Dencker Skoug vid Skatteverket. Företagets specialitet är att hjälpa funktionshindrade barn och föräldrar med invandrarbakgrund att få sina ekonomiska rättigheter i form av assistansersättning. Ett exempel är ett par, boende i Växjö, som får pengar för att ta hand om sin funktionshindrade son. Såväl mamman som pappan är formellt anställda av Charkas Assistans som personliga assistenter för pojken. Båda har från bolaget fått lön med 80 kronor i timmen inklusive semesterersättning för inkomståret 2007. Totalt har föräldrarna redovisat inkomst med 203 000 kronor vardera. Men paret har kvitterat ut ytterligare 437 000 kronor som ”återbetalning för assistansersättning”. Skatteverket slår nu ned hårt på upplägget och poängen att assistansersättningen vid tillfället var skattefri för brukaren.

”Det är inte du som är berättigad till personlig assistans och du kan därför inte erhålla återbetalning av assistansersättning. Enligt vår bedömning utgör all utbetald ersättning från arbetsgivaren lön”, skriver Skatteverket i besluten om upptaxering av de personliga anhörigassistenterna.

Förutom upptaxeringen tvingas nu de aktuella föräldrarna betala straffskatt i form av 40-procentiga skattetillägg. Samtidigt som en lång rad anhöriga upptaxeras, får Skatteverkets granskning stor betydelse även för Charkas Assistans AB. Företagets inkomsttaxering höjs med 6,7 miljoner kronor. Dessutom höjs underlaget för arbetsgivaravgifter med drygt 12 miljoner, vilket medför ytterligare avgifter med 4 miljoner kronor plus skattetillägg. Företaget har hävdat att det varit en förhandlingsfråga hur mycket de anhöriga fått i lön respektive skattefri återbetalning av assistansersättning.

Artikel från Smålandsposten av Daniel Johansson

Farligt att tämja på de lagar som finns!
Xxxx Maddis

tisdag 10 november 2009

Intressant läsning

Hej och hå :)

Läste precis ett intressant inlägg från Expressens "Allt om barn" om 2 föräldrar som är döva och har 3 barn som är hörande. Hur deras liv fungerar, med allt vad det kan innebära.

Här kommer länken! :)
http://www.alltombarn.se/foraldraliv/mamma-och-pappa-ar-dova-barnen-horande-1.29827

/Meg

Alltså...

Socionomen fixade tentan som skrevs för tre veckor sedan. Det förtjänar ett: Hallelulja och Godnatt!

måndag 9 november 2009

Min, get away place!

Madde is back in town och tillbaka på BUA bloggen igen! Tyvärr har det varit full rulle hela helgen så iphonen har inte hunnit med att blogga på vägen (sen kan jag tyvärr inte lägga in blider på bloggen med iphonen, ett problem jag genast ska undersöka)! Jag har iallafall besökt härliga landet, det gröna, det skitá, det varma - Sjöboland! Jag kände att jag behövde träffa min härliga familj så därför har min helg spenderats på "hemmaplan". Dag 1 blev myspys hemma hos syster yster med sprakande brassa, plättar, syskonsnack och filmerna Up och GI Joe. Up var ju så underbar! Tänk att ha ett flygande hus med färggranná ballonger som segel! Min underbara jycke Princess var också med och hälsade på. Hon fick ta tillfället i akt att leka av sig med sina pojkvänner (jupp, hela två stycken killar. Min familj har nämligen sammanlagt fyra hundar)!

Under dag 2 blev det ännu mera "mad" (översatt: mat, för er som har svårt för skånskan), mys och familjesnack. Jag är ju faster sedan snart 1,5 år tillbaka och jag älskar att skämma bort min favorit brorson Alexander. Faster Madde har alltid något med sig när hon kommer. Det första jag sa när jag kom in till min brors hus var - "satan, vad Alex har mycket leksaker, men här får han en till!". Och jag skojar inte när jag säger mycket, det är verkligen mycket leksaker. Hela vardagsrummet är täckt med färgglada bilar, hus, kossor i bonngårar (översatt: kor i bondgårdar), dansande ankor och lego. Ja, Alex har ett helt BR lekhus i sitt eget vardagsrum. Saken är den att han leker ju också verkligen med allt och alla, han lämnar inte en enda bil eller ko utanför. Alla får hänga med, även om en sportbil och ko möjligtvis inte hör ihop i verkliga livet!

Denna gång fick iallafall Alex en leksakshund av sin faster. Inte vilken hund som helst, det är en hund han ska ut och rasta. Hunden har koppel och den sjunger och säger vovvov när den går. Alex har blivit riktigt grym på att gå nu, även om det är lite osäkert och ibland ser det ut som om att hans fötter ska gå ifrån honom. Men han älskar därför leksaker där han får vara uppe och röra på sig och inte fan ska man sitta still när man precis lärt sig att gå ganska så hyfsat! Alex älskade iallafall faster Maddes present. Om jag förstod honom rätt så fick hundens namn bli "Vovvov" (typ det enda han kan säga förutom mamá och papá). Så Alex rastade sin nya Vovvov hela kvällen lång. Vilket gjorde faster glad och rörd.

Dag 3 blev en stund hos min kära frisör som jag fortfarande har kvar i Sjöbo, snacka om trogen kund! Det blev ny fräsch höstfärg och klippta toppar. Mor min bjöd sedan på hamburgare hemma hos sig, vilket jag blev överlycklig för, hamburgare är ju gott alltså, sanna mina ord. Tack mamma för maden och soffplatsen under dessa dagar i Sjöboland!

Nu är jag och min Princess tillbaka i stan, hemma igen hos våran sambo och husse. Princess är helt slut, så även matte. Det blir lite plugg ikväll men sen ska jag nog somna gottit i sängen framför Ullared. Jäkligt skön serie ändå även om det bara är en drös människor som handlar prylar (diggar ju damen som är där varje år, ett riktigt ullaredfan!). Men ny dag i plugget i morgon, tillbaka till verkligen. För ja, Sjöbo är för mig min hemmaplan, min get away place. Jag saknar inte byn alls men familjen, vad man saknar familjen. Så när tiden för Sjöboland finns nästa gång igen, blir det åter igen soffan hos mor och ännu mer leksaker till min kära brorson Alexander.

Xxxx eran Madde

onsdag 4 november 2009

"Och bara kasta in dom i buuuskén"

Har ni tråkigt? Då kan alltid youtube vara en räddande ängel. Vet ni vem dom riktiga Hollywoodfruarna är, så lär ni skratta ihjäl er när ni hör (och ser) likheterna här.



tisdag 3 november 2009

Känna träningsvärk är en underbar känsla....




Hej och hå :)

Idag var det träning med handbollslaget och det var väl inte den bästa träningen..för det är när man är sjukt svettig överallt och ens armar är som spagetti! Det är nog den bästa känslan, för då vet man att man har gett 100 procent.
Det var jäkligt länge sedan man hade den känslan, men nu börjar det hända en hel del med träningsmatcher och annat roligt.

Vi ska om 3 veckor ha en träningsmatch och hoppas väl på några till för att i maj ska vi till Liverpool. Så nu har vi ett mål och det blir så mycket roligare och lättare att träna då!
Ser fram emot att få bli sjukt svettig och ha spagettiarmar varje träning!!

//Meg

Jag ber lite, men bara lite, om ursäkt!

Hmm, ja hur ska jag börja. Man upptäckte ju igår att inställningarna på bloggen inte var rätt när det gäller bloggens kommentarruta. Det gick inte att kommentera bloggen om man inte hade ett google-konto. Skit. Så jag ber lite om ursäkt för att jag var lite bitter igår på er för att ni inte har kommenterat bloggen så bra. Men! Och detta är ett stort MEN!
Nu har ni press på er, nu när allt funkar så förväntar jag mig mer kommentarer från er. Så börja kommentera för guds skull!

Och nej, jag är inte allt för bitter idag. Jag har sovit gott med min kära sambo och är snart på väg till plugget för att träffa några av mina söta vänner. Hur kan man vara bitter då?

Xxxx eran inte så farligt bittra Madde

måndag 2 november 2009

På det fjärde ska det ske!

Vet ni vad jag tycker? Tycker för det första att folk är väldigt dåliga på att kommentera vår blogg. Vet att det finns hur många som helst som läser men ingen lämnar spår efter sig, trist som fan.

För det andra så orkar jag inte plugga mer idag. Men tyvärr så måste jag det. Varför ska man ha en sån jäkla stor självdisciplin? Men det är lika bra att lyda den. Annars så vet jag att ångesten kommer knackandes på ytterdörren i natt. För det tredje så vill jag inte kopiera fler böcker nu. Två, tre, fyra timmar...ja jag vet inte hur länge jag har stått och svettats. Har nog kopierat 25 böcker för att spara in pengar, annars så hade man lagt ut mer än 3000 spänn igen på läroböcker. Det håller lixom inte i längden. Detta kom jag oxå underfund med. Så jag lärde mig att hantera och älska skolans kopieringsmaskin. Men nu börjar jag titta snett på den. Kommer jag att använda upp alla Malmös träd till slut?

För det fjärde så känner jag att hösten börjar krypa sig in på en, riktigt ordentligt oxå. Ni vet när man ständigt fryser och man vill fan inte gå upp på morgonen när det fortfarande är becksvart utanför fönstret. Till och med min kära jycke Princess vill inte ens stiga upp ur sin gosiga, håriga och varma säng. Och när man fryser så mycket så missbrukar jag te i stora mängder. Jag brukar inte te, utan missbrukar te! Det är en jäkla stor skillnad på dessa begrepp! Och detta missbruk leder i sin tur oxå till en orolig mage, en mycket orolig mage.

Så ja, då sitter jag här, skriver i bloggen men får ingen respons från läsarna, pluggar, kopierar tonvis med papper för att vara ekonomisk men missbrukar istället miljön, fryser, vill inte vakna i morgonbitti, och, som om det inte räckte, så har jag en orolig mage efter några hundra koppar te. Visst kan man inte göra annat än bara älska stunden man lever i! Carpe Diem, helvete heller!


Xxxx - eran, något bittra Madde

söndag 1 november 2009

Dejt med Unga Rörelsehindrade

Tänk att cheesecake kan vara så gott. Jag är och har aldrig varit något kakmonster utan mer en flicka som sitter med gottepåsen i högsta hugg. Under denna höstsöndag har jag träffat Rasmus från Unga Rörelsehindrade för att försöka få igång ett samarbete mellan dessa och BUA. Rasmus bjöd på fika och han hade även haft nöjet att baka en härlig cheesecake. God som himmelriket. Jag önskar att jag kunde ha en större matsäck för den där kakan var verkligen sagolik. Rasmus, receptet tack.


Vad för samarbete som finns i våra tankar är något vi kommer att återkomma med senare. Ni lär märka vad vi trollar fram så småningsom. Men med ett samarbete tillsammans kan det hända stora grejor! Vi slår iallafall ihop våra ljuva röster. Tack igen Rasmus för kakan och teet! Du har kanske fått en viss Madde att bli ett kakmonster nu, så om jag rullar fram mer än vanligt så vet jag vem jag ska ge skulden till!
Xxxx eran Madde

fredag 30 oktober 2009

En plats, tusen möjligheter

BUA har besökt en speciell plats, en plats där ett hårt arbete utförs varje dag av erfarna människor och motiverade patienter. BUA har besökt Rehabiliteringscentrumet Orup som ligger i Höör. Orup är för många en vändpunkt när människor på något sätt befinner sig i en svår situation där livet dramatiskt har förändrats efter en skada eller sjukdom. I detta gigantiska vita slott arbetar personal dagligen tillsammans med den drabbade för att på bästa sätt få patienten tillbaka till ett så normalt liv som möjligt. De människor som kommer till Orup för att genomgå rehabilitering är bland annat människor som råkat ut för traumatiska olyckor som bil-, motor- eller ridolyckor. Även människor som drabbats av stroke eller polio kommer till Orup. Dessa människor har efter skada eller sjukdom på något sätt förlorat sin funktionsförmåga och behöver därför rehabiliteras, det vill säga återskapa sin funktionsförmåga på bästa sätt.

BUA får träffa Monika som har arbetat på Orup sedan år 1989. Hon är en utbildad arbetsterapeut och arbetar oftast med strokepatienterna som kommer till Orup. Orup har tre patientavdelningar (cirka 36 platser), bland annat en avdelning för just strokepatienter och en för människor med ryggmärgsskador. Monika berättar bland annat att en rehabiliteringsperiod kan sträcka sig från några veckor, till flera månader. Åldrarna varierar stort bland patienterna men Monika berättar att åldersgränsen brukar ligga på 18 år, men det händer vid enstaka fall att Orup även får patienter som är yngre. Orup har förutom den fina naturen, bland annat ett gym där sjukgymnasterna arbetar med patientens fysiska funktionsförmåga. Det finns även ”pysselrum” där patienterna kan pyssla och arbeta upp sin arbetsförmåga. För fingerfärdiga patienter finns det även en snickarbod. Orup har också en varm badbassäng (34 grader) och stor sporthall där olika aktiviteter äger rum, som att till exempel lära sig att köra rullstol.


Rehabiliteringens syfte är att träna upp patienterna så att deras liv kan bli så likt det var innan skadan eller sjukdomen inträffade. När en patient anländer till Orup får denna träffa på sitt så kallade, rehabiliteringsteam. Ett team kan bestå av olika yrkesgrupper som läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator eller logoped. Detta team ska tillsammans med patienten göra upp en rehabiliteringsplan där olika mål med rehabiliteringen sätts upp och dessa mål blir grunden för hela rehabiliteringen. Det är delmål och slutmål som sätts upp. Då det rör sig om både psykiska, fysiska och sociala faktorer som förändrats i livet för en patient som drabbats av skada eller sjukdom så blir varje mål unikt, det vill säga individuellt för varje enskild person som kommer till Orup. Patienterna som kommer till Orup har oftast fått hela sitt liv upp- och nervänt. För att enkelt förklara detta kan man se patientens liv som ett pussel. Detta livspussel har på något sätt gått sönder efter skada eller sjukdom. Målet med rehabiliteringen kan därför vara att bygga ihop detta pussel igen, där man sakta och säkert tar en bit i taget under rehabiliteringen. Varje pusselbit står för något i patientens liv, till exempel att en bit kan vara arbete, familj eller patientens känslor. En del pusselbitar blir kanske aldrig desamma igen men rehabiliteringen kan då hjälpa patienten att se nya vägar i livet.

När patientens rehabilitering anses färdig skrivs patienten ut från Orup och förhoppningsvis är patienten så gott som det går tillbaka till det liv han eller hon hade före sin skada eller sjukdom. Patienten får efter sin rehabiliteringsperiod göra en så kallad uppföljning, då kommer patienten tillbaka till Orup. Denna uppföljning kan till en början ske en gång om året, för att sedan komma att bli vart femte år men detta är något som är väldigt olika och därför också individuellt. Vid uppföljningen träffar patienten igen hela sitt team för att gå igenom vad som hänt sedan sist och om det krävs ytterligare insatser från Orup. Visar det sig att patienten kanske behöver komma tillbaka till Orup för att ytterligare träna upp sig, kan denne bo på Orups fina Hotell som ligger granne med patientavdelningarna.


Efter ett besök på Orup förstår man att vi människor kan när som helst drabbas av skada eller sjukdom. När detta sker kan vi inte veta, det bara händer. Men det fina med människan i sådana lägen är att hon mot alla odds kan resa sig upp igen och bekämpa det hon råkat ut för. Men man behöver stöd, en hjälpande hand. Och Orup är utan tvekan en sådan hjälpande hand. En plats som Orup visar för människan att det som tyckts vara omöjligt, lätt kan bli möjligt.

BUA tackar Monika och övriga på Orup för att vi fick komma och besöka er!
Skribent: Madde

tisdag 27 oktober 2009

Ett måste, som jag bara måste göra!

Jag måste få skriva av mig. Det är inte så att jag har något speciellt roligt att skriva, jag måste bara få skriva av mig! Dagen börjar iallafall att snart lida mot sitt slut. Det har varit full rulle, från kl 6.00 i morse till senare ikväll. För än är dagen inte över. Ett härligt besök till Orup, tillsammans med BUA-teamet (Meg och Uffe), har även gjorts idag. Jag kände mig hemma, trygg och lugn att komma tillbaka till den plats som blev hela ens vändpunkt efter en traumatisk trafikolycka. Rummen, väggarna, även brevbäraren och korridorerna som man för nio år sedan lärde sig att köra rullstol i, var detsamma. Orup är även den plats där mina planer om att bli socionom väcktes, så visst kände jag mig på plats, hemma.

Ett kort repotage om kära Orup kommer att finnas på bloggen i slutet av veckan. Och för er som inte riktigt förstått vad Orup är för något, då ber jag er att återkomma till vår fina blogg i slutet av veckan. Alla era funderingar kommar då att suddas ut. Och Orup är dessutom en plats alla borde känna till. Arbetet som sker innanför väggarna i detta gigantiska slott är mycket värt att inneha som kunskap. Den kunskapen kan man komma långt med.

Nu väntas det träning. Full fart i sportrullstolen!
Xxxx eran Madde

måndag 26 oktober 2009

Stackars dig.

Människor som saknar sunt förnuft är det nästan lite synd om. Jag kan bli lite rädd för dessa. Ibland förbannad och arg men samtidigt pallar man bara inte att lägga energi på att försöka förklara för den stackarn att han borde tänka om, kanske inte för min skull, inte för världens skull utan för sin egen skull. Min gubbe hamnade nämligen nästan i bråk med en kille utanför Mobila när han väntade på mig ute på parkeringen. Gubben såg en ung kille parkera på en handikapparkering (jag hatar begreppet handikappad). Gubben ifrågasatte killen då han såg att han saknade tillstånd att stå där med sin bil. Killen svarade tillbaka på ett ungefär "dra åt helvete, sköt du ditt, idiot".

Jag undrar då: var sitter medkänslan, hjärncellerna, det sunda förnuftet eller ömsidigheten för sina medborgare när man argumenterar på detta sätt? Varför inte ta parkeringen sidan om, som dessutom är ledig? Eller vill man bara bråka? Vara lite cool och strunta i att där kan komma någon som behöver just den parkeringen då de andra parkeringarna inte fungerar för en person som har någon sorts av funktionsnedsättning? Förmodlingen tror killen att han är ensam i denna vida och underbara värld. Han gör lite som han vill. Grattis säger jag till honom. Du kommer att komma långt i livet. What comes around goes around, eller vad brukar man säga.
Xxxx eran Maddis