Tillgänglighet på Malmö Arena, ris eller ros?

Nu i slutet av oktober har jag (Meg), Ulf och Anne från kontoret undersökt tillgängligheten på Malmö Arena. Vad är bra med tillgängligheten? Vad är negativt? Är det något speciellt med tillgängligheten som försvårar eller underlättar för människor med funktionsnedsättningar? Detta är bara några få frågor som vi på BUA med spänning ska undersöka. Med under rundturen har vi en reporter från Metro som ska skriva ett kort reportage om vår lilla men ändå viktiga inspektion på hur Malmö Arenas tillgänglighet egentligen ser ut!

Det vi undersöker först är så klart tillgängliga parkeringar. Och detta ser man klart och tydligt redan vid arenans entré, där finns det sju stora handikappareringar. När vi kommer in genom de stora entrédörrarna så märker jag att det är väldigt små dörröppnare och det inte är lätt att se dem, detta kan innebära problem för bland annat synskadade människor. Rundturen börjar i alla fall med att vi får se den stora huvudingången inomhus. Där har arenan stora ytor och det är lätt att hitta var man ska ta vägen. Vi fick börja med att undersöka läktaren och dess rullstolsplatser. Där är gott om plats för varje rullstol och bra utsikt över arenan. Det får plats ungerfär 50 rullstolar och lika många platser för assistenter och ledsagare.

Därefter går vi vidare för att kolla kioskerna som ligger precis bredvid rullstolsplatserna. Det som är riktigt bra är att kioskerna är i bra höjd och det är lätt att ta sig fram med rullstol. Vidare går vi för att undersöka handikapptoaletterna, dörrarna har ingen dörröppnare vilket är ett problem för många med funktionsnedsättning. Dörren kan vara tung och bökig för människor med rullstol. Väl inne på toaletterna så ser jag att de har spegel i lagom höjd och det är stort och rymligt där inne. Men så märker jag att det är svårt att nå tvålen om man till exempel sitter i rullstol, tvålen sitter för alldeles för långt borta. För visst vill man tvätta händerna med tvål även om man sitter i rullstol? En annan negativ sak är att det inte är lätt att ta ner handstöden på toaletten. Jag försöker en stund men kan inte komma på hur man ska få ner dem. Efter en stund fick jag reda på att det finns en liten spak som man ska dra i men den är ju inte alls lätt att hitta och det är inte heller något (till exempel en skylt) som visar hur man ska dra ner den. Detta kan vara ett problem för de människor som till exempel har nedsatt syn eller har någon form av intellektuell funktionsnedsättning.

När vi undersökt toaletterna noga så bestämmer vi oss för att ta oss en våning upp för att kolla in restaurangerna. Hissen som vi åker i är bra, där finns stora siffror på knapparna för de som är synskadade. Tyvärr så finns det ingen punktskrift på knapparna som är viktigt för helt blinda personer och hissen har heller ingen ”talande röst” som berättar på vilken våning hissen befinner sig på. Väl uppe på restaurangerna så är det stort och luftigt för rullstolar. De har bord i lagom höjd och under borden finns inga jobbiga ben i vägen. De har även toaletter på denna våning som ser ut som dem där nere.

Därefter så är vi klara med rundvisningen på Malmö Arena.

Överlag så tycker jag att tillgängligheten på Malmö Arena är mycket bra, det är inte mycket som jag har att säga till om. Där är dock saker som är mycket viktigt och som man bör tänka på när man bygger en allmän plats som en arena, till exempel att det är bra med en talande hiss eller punktskrift på knapparna. Jag tycker dock att tillgängligheten är bättre på Malmö Arena än på fotbollsarenan, i alla fall ur tillgänglighetens ögon!

Vi på BUA vill så klart även tacka Malmö Arena för att vi fick komma!

Skribent: Meg