Söndag och allt

Måste fixa bromsarna på bilen. Annars blir det kört, både för mig och bilen. Varit i Sjöboland och låtit bror leka med den och undersöka saken. Tacksam för brosan som har kunskaper om bilar och sånt där. Nu vet jag iallafall vad som måste fixas. Blev barnvakt idag oxå. Är jag mer än gärna. Min brorson är nästan mitt allt. Han vill inte slippa knät heller, han har lärt sig att klättra upp där nu helt på egen hand. Vilken underlättar både för mig och min rygg för han vill så klart sitta där hela tiden. Något som är så underbart med barn är bland annat att dom struntar fullständigt i vad rullstolen är för något. Frågorna kommer väl när han blir äldre om varför faster har en sådan och då får man så klart förklara. Men när barn frågar och får svar på de frågor som ställs så räcker det sen, thats it. Efter frågorna och svaren finns det inget annat. Allt fortsätter som vanligt. Inga konstigheter - som bartender Håkan brukar säga. Inga konstigheter. Sån är hon. Den är en del av henne. Sån är faster.

En, två, tre... tankeställare

Det har varit två väldigt intressanta dagar. Min handledare har haft semester igår och idag så jag har valt att gå brevid den som har något extra spännande på schemat. Igår blev det två känslomässiga vårdplaneringar på sjukhuset och detsamma blev det idag på psyk. Man tänker lixom "shiittt, det är verkliga fall jag sitter framför". Det är inget fall där läraren på skolan hittat på något ur fantasin utan det är VERKLIGEN riktiga känslor, frustration, ilska eller vad det nu rör sig om, som man ser framför sig. Riktiga människor. Hade svårt att släppa tanken på en klient igår när jag väl kommit hem. Han var i mina tankar länge. Idag är det en ung tjej som satt sig i hjärnroten. Allting är mycket spännande men samtidigt så inser man allt mer att det är verkligheten man jobbar med. Mycket tankar. Inte så konstigt att man är helt off i hövet när man slutat för dagen. Man får oxå tanken att man är glad över det man själv har. Och det kan vara något som någon annan förlorat eller håller på att förlora i just denna stund.

Lätta på trycket

Praktikanten är helt off. Blir så jäkla trött nu för tiden, varit så i snart ett år. Kroppen börjar nog säga till att den pallar fan inte hur mycket som helst och det märks varje gång kroppen får en chans att lugna ner sig. Först då säger den ifrån att "du måste nog fan ta och tagga ner lite om du ska orka morgondagen oxå". Och jag måste lyssna. Lyssnar jag inte så blir jag sjuk igen. Och igen. Och igen. Det kan röra sig om feber bara, som kommer och går från ingenstans. Från en sak till en annan. Jag önskar mig en personlig kock hemma oxå. Så det finns mat färdigt när jag kommer hem eller som packar ner lunchlåda varje dag. Tvi för alla som har det lixom. Allt jag fått i mig idag är fil och knäcke. Men nu är jag för trött för att laga mat. Det blir en ond cirkel allting. Utan mat orkar man ju fan inget. Men om man inte orkar laga mat då?

Men det är ju inte slut där. När jag kommer hem från jobb så väntar mer jobb här hemma. Full mailbox och faktiskt en blogg att uppdatera. Det är ett jobb det med. Skönt att kunna skriva av sig i jobbet. Det behövs. Tydligen. Lätta på trycket en aning.

Men ack. Annars är allt underbar. Jobbet rullar på och jag trivs nu. Känner mig hemma. Och jag är möjligtvis på väg att flytta från min nuvarade lägenhet, men det kan jag berätta mer om det blir av. Är inte en sån som tjatar en massa om sånt som inte är säkert ännu. När jag har skrivit mitt namn på kontraktet kan jag börja skrika om det som händer och sker runt omkring.

Vill oxå göra våra kära läsare uppmärksamma på att Tillgänglighetsmarschen är snart - 29 Maj! Ja det är väl snart? Iallafall, BUA kommer att befinna sig där så skriv in datumet i era icke fullspäckade kalendrar! Jag kommer att återkomma med mer info när det närmar sig...maj...ja när våren kommer helt enkelt! Vet du inte riktigt vad marschen innebär så kolla in: http://www.marschen.se/

Nä, ska man ta sig en macka och oboy? Det kan väl räknas som reddddiii "mad".

Var rädda om er.

Hög på socker

Jag är hög på socker. Precis som min brorson. Firat kära syster syster som fyller hela 27 år. Happy B-day. Har inte ätit annat än tårta, bullar, bullar, bullar och en jäkla massa kakor idag. Jag hatar tårta i vanliga fall. Jag är en glass och jordgubbs flicka i vanliga fall. Nyttiga söndag. Men jag behöver gå upp lite så klagar inte. Men det där söta och goda sätter sig på hjärnan. Ska rulla ett varv runt huset tror jag - naken.

Så det så

Projektet Huvudroll-Föräldraroll har avklarat sitt första projektår! Vad som hänt under året kan ni läsa i färdig projektrapport "Föräldrastöd för föräldrar till barn med rätt till personligassistans. En lägesrapport efter projektår 1/3" i länken nedan.

www.barnochassistans.se

Jag är helt slut efter en lovely vecka på jobb. Veckan har innehållit feber och sjukdom men den har varit lovely ändå. Skrivit utredningar, påbörjat och avslutat insatser på egen hand utan att ha någon handledare flåsandes i nacken. Och hela fredagen satt jag själv i telefon och pratade med klienter. Tänk att det kan vara så roligt. Jag har känt mig som Bambi på is - nervöst och vingligt till en början men glidigt fram och haft roligt hela vägen.

För övrigt önskar jag er alla en lovely helg. Och jag älskar ordet lovely. Så det så.

Personliga assistenter åker på skattesmäll

Ett 80-tal personliga assistenter i södra Sverige misstänks ha fått svarta löner från sin arbetsgivare Charkas Assistans. Nu har samtliga dömts av Förvaltningsrätten i Skåne att skatta för pengarna. Flera riskerar dessutom åtal.

– Domstolen har helt och hållet gått på Skatteverkets linje, säger Gunilla Dencker Skoug, en av flera handläggare på Skatteverket i Ängelholm som deltagit i ett projekt att granska assistansföretagen i Sverige.

Ett av de bolag som Skatteverket specialgranskat är Charkas Assistans i Halmstad.

Bolaget, som har 250 anställda över hela södra Sverige, har specialiserat sig på att hjälpa funktionshindrade barn att få personliga assistenter.

Det har gått till så här: barnen har fått ersättning från Försäkringskassan för att anlita personliga assistenter. Eftersom många av barnen har omfattande handikapp och kräver mycket stöd har ersättningen från F-kassan varit stor, som regel flera hundratusen kronor om året. Pengarna har betalats till Charkas Assistans som därefter anställt barnens anhöriga, oftast föräldrar, som personliga assistenter.

Men lönerna har enligt Skatteverkets granskning varit anmärkningsvärt låga. I snitt har de anhöriga tjänat hundra kronor i timmen. Det har gjort att det blivit pengar över. Pengarna har Charkas Assistans kallat ”överbliven assistansersättning” och satt in på barnens/föräldrarnas bankkonto. Föräldrarna har därefter fritt kunnat disponera pengarna – i flera fall upp till ett par hundratusen kronor – utan att skatta för dem.

Men Skatteverket underkänner detta upplägg och menar att det egentligen är fråga om förtäckt lön. Nu har Förvaltningsrätten i Skåne prövat samtliga fall och givit Skatteverket rätt.
För föräldrarna handlar det om ordentliga skattesmällar. För de flesta handlar det om att Skatteverket räknar upp deras inkomster med mellan 100 000 och 300 000 kronor, men det finns exempel på personer som upptaxeras med över 700 000 kronor.

Dessutom krävs samtliga föräldrar på skattetillägg, en sorts böter för att de lämnat oriktiga uppgifter i sina självdeklarationer.

En del riskerar också åtal.

Sydsvenskan har varit i kontakt med en förälder som upptaxeras med knappt 80 000 kronor.
– Det är ingen rolig sits. Företaget sade att man kunde göra på det här sättet, jag fick intrycket att de hade kollat med en jurist. Men så var det tydligen inte, säger hon.

Sydsvenskan har förgäves sökt vd:n för Charkas Assistans för en kommentar.
(Artikel från Sydsvenskan)

Ja vad säger man: förjävligt eller inte?

Kall dag men en varm klient

Oh herregud. Man har varit sjuker hela helgen och febern kommer och går fortfarande. Men åkte självklart till jobb idag trots allt. Och tur var väl det. Varit en skit rolig dag. Skrivit några egna utredningar redan men idag fick jag skriva min första utredning utifrån en vårdplanering som gjordes av mig och min handledare på sjukhuset i morse. Det var fan riktigt skoj att skriva utifrån vårdplanering. Det låter så tungt och trist men ack nej. Klienten var dessutom hur härlig som helst, inga konstigheter lixom. Inget komplicerat från dennas sida. Detta kan ha underlättat min utredning, så tack! Dessutom, alla sjukhustermer som man får höra under en vårdplanering kommer man att lära sig efter hand. Tålamod. Tålamod som sagt. Man kan inte räkna med att kunna allt på en gång, även om man så gärna vill det. Skrev utredningen hyfsat snabbt oxå, min handledare ska "rätta" den i morgon, så ska inte ta ut segern i förskott. Dock var det skit kul. Och vilken härlig klient. Trots de svårigheter som denna hamnat framför, fanns det hopp i ögonen.

Nu sitter jag och värmer mig själv med te. Halsduken är fortfarande på och raggarna på fötterna åkte på för en stund sen. Ändå fryser jag. Snälla nån, hör min bön. Ge mig sol och värme. Låt mig få plocka fram alla vårskor och vårjackor. Dom väntar lika intensivt som jag på att få uppleva solens energi och strålar.