Åsikter. Vardag. Funktionsnedsättning. Barn, ungdom, vuxen. Perspektiv. Tillgänglighet. Glädje. Livet.
tisdag 15 februari 2011
Hjärtat slår. Fort.
Har sjukt mycket att göra. Lite svårt att förstå hur jag faktiskt hinner med det mesta. Dock ligger högen med all läsning på bordet och högen lyckas inte riktigt minska i samma takt. Den högen bara växer och det ska sitta som pricken över i:et i slutet av mars. Sitta fast i mitt huvud vill säga. Jag har under den senaste tiden haft hjärtklappningar, vilket jag aldrig känt av tidigare vid minsta ansträngning. Men det räcker med motvind i 2 min sen känns det som hjärtat ska sluta slå. Riktigt så illa är det inte, men det känns oxå knas att gå till läkaren och fråga efter ett EKG. Dom skulle nog tro jag var sjuk, i huvudet. Jag vet att det är stressrelaterat och dom skulle förmodligen säga samma sak. Så vad finns det att göra? Inte så mycket just nu. Tempot måste fortsätta ett tag till. Högen får växa ett tag till. Hjärtat får slå i otakt ett tag till. Och längtan efter de varma amrikanska vägarna får fortsätta ett tag till.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Var på tiden att du lämna ett spår efter dig, tack, ifrån BUA :)