Åsikter. Vardag. Funktionsnedsättning. Barn, ungdom, vuxen. Perspektiv. Tillgänglighet. Glädje. Livet.
tisdag 28 september 2010
Det är dags!
Hitta till mässan och kolla in dagens program: www.rorelsefrihet.se
Jag kommer inte att befinna mig där då jag tyvärr fick en tenta som krävde mer arbete än väntat. Men det betyder inte att du inte ska dit! Så åk! Mingla bland allt härligt folk!
söndag 26 september 2010
En vägg.
fredag 24 september 2010
Skynda långsamt.
För övrigt, önskar er en äckligt härlig helg. Fredagskvällen består av go middag ute med underbara vänner och lite frisbeespel. Bara för att vi känner för det. En skön låt till er sköna läsare.
...Oh another night, another song. My angel comes to save before long. Pulls me up for air. Honey I swear, your love is my repair...
måndag 20 september 2010
Nytt hem för BUA och VårOmtanke!
BUA och VårOmtanke vill oxå passa på att tacka alla sina kunder och assistenter samt alla samarbetspartner för denna positiva utvecklning inom BUA och VårOmtanke! Så tack!
onsdag 15 september 2010
Positiv särbehandling eller bara efterklok?
Underbart värre med anpassade lekplatser. Kolla in artiklen nedan. Men försök inte hänga upp er på begreppet "handikappad". Tyvärr har dagens journalister inte fattat att ordet ska utmönstra! Jag har dock oxå svårt att fatta varför lekplatser inte från aldra första början byggs tillgängliga för alla. Varför måste det finnas "speciella lekplatser" när man faktiskt kan spara både tid och pengar med att bygga tillgängliga lekplatser på en gång, i alla kvarter runt om i Sverige. Både dumt och korkat. Om man har någon form av funktionsnedsättning, måste man åka till Lund då för att ha tillgång till en anpassad lekplats? Hade man tänkt ut tillgängliga lekplatser från början hade man lätt kunnat gå till lekplatsen runt hörnan i närheten av sin bostad. Men icke.
Men lite glatt är det väl att man till slut "kommer på" att bygga dessa "speciella lekplatser". Jag skulle tro att tanken om anpassad lekplats främst är tänkt utifrån ett barnperspektiv för barn som har någon form av funktionsnedästtning. Men glöm inte föräldrarperspektivet för de föräldrar som oxå har någon form av funktionsnedsättning. Men annars, trevlig läsning nedan!
-------------------------------------------------------------------------------------------------
Lund. Nakna stolpar som pekar mot himlen. Varken golv eller tak på plats. Men snart kan lundaborna leka på Sveriges största handikappanpassade lekplats på Linero.
Beslutet att bygga den specialdesignade lekplatsen där rörelsehindrade och fullt rörliga barn kan leka på samma villkor, fattades av kommunfullmäktige redan i mars 2007. Enligt den ursprungliga tidsplanen skulle lekplatsen, som går under smeknamnet "Snäckan", stå klar under sommaren 2008. Men leken får vänta. Mer än ett år senare är lekplatsen fortfarande under konstruktion bakom Hugins väg på Linero.
– Vi fick flytta fram deadline så nu är vårt mål att vi ska vara klara senare i höst. Som det ser ut nu tycker jag att vi är hyfsat i fas, säger Lars Brobeck, parkintendent i Lunds kommun.
Varför är ni ett helt år försenade?
– Det tog en himla tid att komma i gång. Vi fick bara in ett enda anbud, men det företaget drog sig ur dagen innan vi skulle skriva kontrakt så då var vi tvungna att börja titta på andra lösningar, berättar Lars Brobeck.
Byggnationen sköts nu av två hantverkare i socialförvaltningens Kretsloppsgrupp, som i vanliga fall arbetar med bland annat parkskötsel och mindre reparationer. Innanför stängslet som omger lekplatsen ligger travar av tillsågade brädor och väntar på att bli fastskruvade.
– Det har varit mycket sågande och monterande i verkstaden, och nu är det dags att se till att allt passar ihop här ute, säger Bo Nilsson, hantverkare i Kretsloppsgruppen.
Till traditionella lekplatser köps färdiga moduler in och monteras upp. Men eftersom "Snäckan" är specialdesignad måste konstruktörerna själva göra alla ritningar, såga ut varenda planka och gjuta både beslag, skruvar och muttrar.
– Att bygga "Snäckan" innebär mycket mer jobb än att bygga en vanlig lekplats, det är också därför det drar ut på tiden. Min uppfattning är att ingen annan vågade ta det här jobbet eftersom det är så stort, säger Lars Brobeck.
Tanken med lekplatsen är att alla ska kunna leka tillsammans, oavsett förmåga att röra sig. Lekplatsen har formen av en uppåtgående spiral som är i lagom lutning för att kunna ta sig runt i rullstol. Längs spiralen finns olika stationer och på den högsta är man 1,80 meter över marken.
Enligt Lars Brobeck är "Snäckan" den enda lekplatsen i sitt slag i Sverige.
– I några kommuner i Stockholmsområdet har man jobbat lite med egen design och anpassade lekplatser. Men det finns ingen lekplats i den här storleken, säger Lars Brobeck.
Gungor, karuseller och en massa andra lekredskap finns redan uppsatta runt omkring själva lekställningen. Även fast lekplatsen fortfarande ser ut som en byggarbetsplats är parkintendent Lars Brobeck inte oroad för att spräcka tidsplanen, trots det ringa antalet hantverkare. Om vädret håller i sig tror han att lekplatsen står klar om någon månad.
– Grabbarna är rutinerade och har många års erfarenhet, men det kan dröja till våren 2010 innan alla detaljer är klara. Det ska också planteras en massa träd, buskar och lökar runt "Snäckan" för att skapa en mysig miljö. Sen blir det invigningsfest med pompa och ståt, säger Lars Brobeck
Artikel från Sydsvenskan
söndag 12 september 2010
Värt att vänta på.
lördag 11 september 2010
Ett bra liv i lagens namn!
Medan utredande politiker och ämbetsmän sitter och provar sig fram och ältar i åratal hur man ska kunna utforma assistanslagstiftningen och regelverket för dess tillämpning, passerar livet för den som drabbats av ett orättfärdigt beslut.
Det var faktiskt ganska bra som det var, innan man började experimentera så mycket med assistanslagstiftningen. I alla fall för personer med behov av personlig assistans. Vilket block som än vinner valet – måtte det ha kraft att omgående tydliggöra lagen så att den inte kan tolkas såsom ”fan läser bibeln”.
Sedan 2007 har antalet personer som förlorar sin personliga assistans femdubblats och i snitt förlorar 24 personer sin personliga assistans varje månad. Försäkringskassans verksamhetsansvarige Magnus Liefvendahl menar att det beror på att domstolarna blivit tydligare i hur de grundläggande behoven ska bedömas.
Under de senaste två åren har det blivit mycket vanligare att man smulat sönder förutsättningarna för enskilda personers grundtrygghet genom att beskära rätten till personlig assistans helt eller delvis. Integriteten har på senare år också börjat väga lätt. Många behovsbedömningar har blivit direkt integritetskränkande (trots att ingen ändring i lagtexten föregått utvecklingen).
Magnus Liefvendahl bokstaverar i VERSALER att Försäkringskassans handläggare inte har någon möjlighet att avvika från kartan om kartan inte stämmer överens med verkligheten. Myndigheten måste följa domstolens praxis och om något ska ändras så måste det ändras i lagstiftningen, menar han.
Vi på Särnmark driver själva åtskilliga fall där enskilda aldrig skulle haft råd att anlita juristhjälp för att hävda sina rättigheter. Det tycks ha blivit någon form av praxis där myndigheterna nästan regelmässigt fattar beslut för att ”provocera” fram en juridisk process. Den ska sedan resultera i en domstolspraxis som de orubbligt ska kunna luta sig mot för att motivera att de inte kan göra adekvata verklighetsförankrade och initierade individuella bedömningar - utan endast schablonmässigt och teoretiskt ”räkna” fram en bedömning av ett assistansbehov.
En sak är ändå klar. All den här dumheten gynnar jurister och företag som i kraft av sin storlek kan tillhandahålla den kompetensen - som till exempel Särnmark Assistans. För vem med behov av personlig assistans vågar stå utan en jurist att hålla i handen den dag hela ens tillvaro riskerar att gå i krasch?
Det är nästan så att man undrar om den här utvecklingen sparkats igång av parter med intresse av just detta, som byggt upp hela avdelningar som bara sysslar med assistansjuridik.
Är det så vi vill ha det? Vill vi ha den här otryggheten inbyggd i systemet? Är det detta som vi ska lägga skattemedlen på? Eller ska vi se till att lagarna tydligt och klart redogör för att personer med omfattande och livslånga funktionsnedsättningar ska kunna leva ett liv som andra - med valfrihet, självbestämmande och integritet som bärande grundvalar i lagstiftning OCH praktisk tillämpning.
Ska vi se till att skapa en grundtrygghet för de personer som den här lagstiftningen har haft som ursprunglig intention att inkludera i vårt gemensamma samhälle?
Att när som helst kunna få ett beslut som i praktiken omöjliggör ett bra liv ger ingen trygghet och ingen känsla av att ha samma människovärde som andra. Må de som vinner valet på söndag nås av insikt, medmänskliget och handlingskraft!
Artikel skriven av: Cecilia Ekholm och Mikael Särnmark september 2010
onsdag 8 september 2010
Vi behöver ditt namn!
http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=4918
Påminnelse.
söndag 5 september 2010
Wave Goodbye, say Hello.
Ja, då var man tillbaka bakom skolbänken igen. Sommaren är garanterat över för i år. Inga fler telefontider, hembesök eller vårdplaneringar för i år. Kommer sakna myndigheten och folket där. Kommer sakna glada Karin i korridoren. Kommer sakna den sura gubben som ringer då och då när spriten i honom talar. Kommer sakna faxen. Kommer även sakna de söta och goa klienterna som tackar hjärtligt för hjälpen. Kommer sakna teet som är gratis. Kommer sakna min namnteckning i datorn "madman". Kommer sakna mycket. Sakna.
Hejdå Myndigheten men Hej ärade skolkamrater och tentor!